Nytt år, ny diet?

wpid10790-DSC_4214.jpg

Ja, i medierna framställs det som att vi ska resonera på det viset, att kost är som vilken modeartikel som helst. Jag läste en artikel om en kvinna som hade en rawfood-restaurang. Hon, eller artikelförfattaren hävdade att lchf var ”ute” och att raw food var det nya. Visst framstår idén som himla fräsch, även om raw food inte är så värst nytt egentligen. Maten är ju ofta väldigt estetiskt tilltalande och visst finns det fina recept på råkostsallader som man kan använda sig av. Syftet att minska det raffinerade sockert är lovvärt, men ändå blir jag förvånad över hur mycket ”naturligt” socker det är i alla recept, till och med i maten. Jag vet inte om ni har smakat raw food, men jag har gjort det någon gång och tänkt att det ändå är ett bättre alternativ än ett vanligt bakverk. Det har då slagit mig att det så har varit så vansinnigt sött att jag inte har tyckt att det har varit gott.

Jag vill egentligen inte vara så negativt inställd till just raw food. Jag tycker det är himla trevligt med mångfald och skulle absolut kunna tänka mig att äta på en sådan restaurang någon gång ibland. Jag ställer mig bara lite frågande till att det skulle vara det absolut bästa för våra kroppar? Jag tänker på cashewnöten som används mycket i raw food. Har ni sett hur den växer? Det är ett stort träd med en gigantisk frukt och längst där nere på den stora frukten sitter en liten nöt. Är det rimligt att våra kroppar här i Norden är gjorda för ett stort intag av denna nöt, eller frö som det egentligen är?

Visst kan man tycka att det är oerhört svårt att faktiskt härleda vilken typ av mat vi faktiskt mår bäst av och jag tycker inte heller att man ska uttala sig så tvärsäkert. Det verkar ju inte råda konsensus hos det vetenskapliga samfundet direkt. Frågan är om det någonsin kommer göra det? Det finns vissa saker jag känner mig relativ säker på dock och det är det som får mig att välja samma kostidé år efter år.

Utan att utveckla vidare tycker jag att det verkar orimligt att vi människor skulle må bättre av att välja bort animaliskt protein. Här är det viktigt att inte jämföra äpplen med päron, kvalitetskött ska det vara naturligtvis och inget frosseri eller slöseri. Det faller då på sin egen orimlighet att det animaliska fettet skulle vara farligt för oss. Jag är en stor grönsaksfantast samtidigt, men vill helst inte ha en stor andel grönsaker som har fraktats över hela världen. Det känns slösaktigt. Då äter jag hellre lite rotfrukter med högre kolhydratsinnehåll under vintern. När det gäller mejeriprodukterna blir det svårare. Här tror jag det ankommer på var och en att prova sig fram. Jag tror absolut att många kan komma undan med en liten mängd högkvalitativa ostar, yoghurt och grädde, men det behöver naturligtvis inte stå för en avgörande del av ens dagliga matintag. Spannmålet vill jag undvika, men det är möjligt att aktiva individer kan känna på att äta ris någon gång ibland. Frukt och potatis ska vara sällanmat för mig, men det är samma sak där. Det kan finnas personer vars kroppar hanterar den maten fint. Vilken diet landar jag då på i slutändan? Ja, det är i den väl beprövade lchf-kosten igen med periodisk fasta för ökad mättnad och insulinreglering.

Inget nytt, inget särskilt tjusigt, inte extremt, bara enkelt, logiskt och anpassat för mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>