Har ni också traumatiska minnen av kålroten? Det hemska rotmoset till fläskkorven i skolan till exempel. Tänk vad många smakupplevelser som hänger kvar sedan barndomen. Man bestämmer sig där och då för vilken mat som är god och vilken som är äcklig. Det är synd, för jag upplever att det har att göra med hur maten är tillagad. Kålroten har aldrig varit min favorit, men eftersom jag nyligen har tagit mig an rotsellerin med förnyat engagemang, så tänkte jag ge mig på kålroten. Resultatet blev riktigt bra och jag har njutit av kålrot tre middagar i rad nu. Speciellt gott var det till kyckling upptäckte jag och speciellt gott var det dagen efter jag tillagade det.
Jag började med att skala en medelstor kålrot med kniv. Köp inte en för stor kålrot, den smakar sämre. Sedan skivade jag den och tärnade den. Mina tärningar blev lite för stora, satsa på 1×1 cm knappt. Sedan började jag steka kålroten i en stekpanna med smör. Lägg i kålroten när smöret har börjat bli brunt. Rör runt i stekpannan med jämna mellanrum. Låt kålroten få fin färg. Stek i cirka 10 minuter. Sedan lade jag till något som skapade en fin förening med kålroten, nämligen skivad brysselkål. Den ger rotfrukten sötma, precis som en lök skulle gjort. Den skivade brysselkålen behöver inte alls stekas lika länge som kålroten, utan bara någon minut. Häll på 1/2 dl vitvinsvinäger och låt den förångas. Häll sedan på 1 1/2 dl vatten och lägg på ett lock. Låt sjuda 5-10 minuter. Ta av locket om du behöver bli av med vätska i slutet av tillagningen. Jag själv fick tillföra vätska tills jag var nöjd med konsistensen på kålroten. Smaka! Tillför en extra klick smör och pudra över lite paprikapulver. Servera med ett ägg, eller hel kyckling som jag tycker är godast.
o
