Jag gjorde hel kyckling igår, med en morot som egentligen fått vänta för länge…

…lök och champinjon som fick följa med i ugnsformen.

Det som är mest värt att nämnas i sammanhanget är den fantastiska såsen jag gjorde till. Tillvägagångssättet är detsamma som med en bearnaise. Jag började med att dela 4 vitlöksklyftor i bitar och koka ned tillsammans med saften av en halv citron, tio svartpepparkorn och 1/2 dl vatten. Nu blev det väldigt mycket vilda västern över matlagningen och jag lät inte vätskan reducera tillräckligt, men så länge man vet vad man sysslar med så är det inget problem. Knappt 1/2 dl vätska ska det vara kvar när man är klar.

Så häller man av vätskan, låter den svalna och vispar den sedan i kastrullen tillsammans med två äggulor. Jag har brukar plattan på lägsta värmen och tar den av plattan om det blir för varmt.

Jag använde cirka 150 gram rumsvarmt smör som jag vispade i successivt.

Såsen ska vara tjock och fin. Jag lade dessutom till lite rivet citronskal och 1/4 finhackad vitlöksklyfta i slutet. Det smakade fantastiskt gott till kokad kronärtskocka…

…och kycklingen med grönsaker. Jag är mycket nöjd!

Sedan vil jag gärna nämna att vi har gjort det lite mer ombonat i hönornas ”värprede”.

De har fått värsta honeymoonsuiten, med rosenblad. Det är egentligen till för att användas i gnagarburar, men vi kände att våra hönor förtjänade den lyxen. På matkärlek har jag skrivit om experiment med äggfärgning.

Gå gärna dit för att läsa.